Små blå män
Idag satt jag fem timmar på bibblan och väntade på att lillsyrran skulle köpa en vit klänning. Dock inte i bibblan.
Och såg att Terry Pratchett har skrivit en ny bok.
Skönt att det finns något att lita på i denna värld.
Att luta sig tillbaka på. Något som alltid har funnits, och alltid kommer att finnas.
En ny Pratchett.
Det var en kvick och finurlig bok. Nac Mac Feeglar är sköna prickar. Vad är vi kända för, säger de?
Att Stjäla!
Att slåss!
Att Supa!
Och vad mer?
Att supa och slåss!
Något annat?
Att stjäla och supa och slåss!
En betagande bok som jag ger fyra mazariner. The Wee Free Men. Att pratchett alltid ska hitta på konstiga boktitlar. Wee fick jag ta och slå upp och det betydde liten på Skottska. Var även slang för att urinera, ger en fin biton i titel.
Damn, detta skulle ju bli en kort text!
Kommentarer
Postat av: Lena
Damn, Magnus! Hur har du det? Hur har det gått, har den där intervjun varit än? Eller var det imorgon, kanske? Jag har något svagt i mitt medvetna undermedvetande som säger att det kanske kan vara så. Ge mig än lägesrapport!
För övrigt är det härligt att man kan ha din blogg att falla tillbaka på om man behöver en stunds sinnesförvirring!
Postat av: Magnus
Ja, det är väl okish. Eller bra. Inte så mycket folk i min ålder här i kloster bara, så lite tråkigt och så saknar jag dig, och de andra på ålsta;(
Det gläder mig att jag lyckas förvirra dig, alltid trevligt att vara lite förvirrad ibland:)
Trackback
