Magnusmelin

Har vi ett e.

Jaha tillbaks till klostret, frågan är vad som finns att göra här, jag är redan uttråkad. Spelplanen är att fixa ett jobb. Nu på måndag, så jag kan betala alla skulder.  

Nu är tiden på Ålsta över. Det var sorgligt att ta avsked av denna del av mitt liv. Det sorgliga är inte bara att jag inte kommer se människorna igen, utan också att allt gemytligt och galet som vi Ålstingar har hittat på har övergått till det förflutna. 

I´d like som tea.
With milk and honey.

But there is also other things i want.

I helgen insåg jag att det var slut. Finito.
Bland dimmorna, flyter ibland upp minnen från tider före Ålsta. Det är avlägset. Men som alltid, jag anpassar mig.

Jag kommer sakna människorna. sättet att umgås med alla, och jag kommer att förgrömma mig över en del mystiska människor som jag inte lärt känna. Möjligheter förevigt försvunna. Idag var jag själv i säkert 4 timmar, såg människor but no talking. Jag Klistrade ihop mitt keramikbord och lassade lite lådor.

Och då kände jag en tristess, och ett sug. Ensamhet. Inga människor! Var är alla? Var gör han nu, var gör dom nu?

Imorgon blir det bugg och Foxtrot i Ateljen. Ska bli roligt!

Nu ska ålstingarna åka på dans till ånge. Gatudansarna har slutföreställning.

På onsdag ska vi ha styrdans i ateljen, med live musik.

I östersund på färgfabriken fanns en målning som hette danse macabre.

Igår var jag och handlade mat på ica. VI var ett gäng, som gick dit, jag tror det var lite halvkallt ute.

På vägen mötte vi Simba! Han hadde varit på gymmet.

iaf så skulle vi göra tacos paj och Ben förespråkade att vi skulle ha röd lök. Att det skulle vara godare, en en gul lök alltså. Efter medhåll av Lars, så bestämde sig Kristina att det kunde vi ju prova. Det var hon som var hjärnan trots allt. Med det menat att det var hon som kunde receptet.

Jag hann inte lägga in någon vettig kommentar om valet, men jag tror inte att det var en så stor grej, No hard feelings for anyone.
Och i slutändan blev det en gullök och två Rödlökar!

Idag tog vi Ålstingarna Fruktbussen till fotomuseumet i Sundsvall. Det fanns en del bilder som var intressanta eller hade andra positiva adjektiv förknippade till sig.

Så det rekomenderas starkt om någon av min stora läskrets:) mot förmodan skulle vara i grannskapet.

En av projekten hette No Mono Aware. Insikten om alltings förgänglighet.

And thats facking True. Endast två veckor kvar på Ålsta!

I helgen har jag varit på middagsbjudning i ministockholm. Det var Benjamin som bjudit hem mig Tommy och Lars till hans pappa Stefan.

Ett av samtalsämena var vegetarianism, Stefan förstod inte konceptet att inte äta kött:) (att avstå från entrecote bland anndat). Men han accepterade existensen av fenomenet och lät saken bero. Jag övergav förresten min vegetarianism och provade huvudrätten havsabborre. Jag är trots allt ingen övernitisk bokstavstroende! Det smakade bra och orsakade inte några kväljningar. Så det kan vara något för framtiden.

De sista soltrålarna föll över oss.
Och det vita vinet sinade snart.
Medans Tommy och Ben tog sig ett bloss.
En grillafton, så underbart!

Efter en promenad befann vi oss framför stree T aids buss. Tommy och Ben blev snabbt inbegripna i en debatt där de frågade ut varför gatuhjälparna var troende av smaken kristendom. Tyvärr fick jag inte reda på hur det hela slutade för jag gick ut, eftersom jag kände ett vagt illamående. Men illamåendet var helt okej slog det mig, för då hade jag en bra rubrik till nästa blogg!

Svaret på rubriken får jag reda på när jag dör. Låter rimligt iallafall.

Fest är överskattat Lyssna på musik och sitta och dricka gift. Jag ger det 2 mazariner! Dock kan det urarta ibland och vara roligt. Att dansa är bra grejer, att ge sig hän musiken. Jag ger Ravepartyt med Ola och Chrill 4 stora mazariner. Det tråkiga är att det är så osocialt. Därför gillar jag danser med en partner. Men dessa kategorier känns som två helt olika saker.

Det bästa med drickandet i Fränsta är ändå att det börjas tidigt. Då är allt klart vid tio och man kan lägga sig i vettig tid. I framtiden vill jag bara festa på ljusan dag. Finns bara positiva egenskaper, man blir pigg! allt syns bättre. Det är bättre förutsättningar att göra en del saker på festen. Förslagsvis, spela crocket eller njuta av ljuset sommaren och värmen.

Tacka mig, jag kom faktiskt på iden ikäll (med viss inspiration av lars, måste tyvärr medges). När jag drack mitt te, nere vid festen. Det är en bra idé, men eftersom jag inte är naiv, men cynisk, så tror jag att discon kommer fortsätta att vara på nattetid. Tyvärr. Det skulle annars kunna vara en av anledningarna att bli full på en fest. Att bli det på dagtid.

Jag sammanstrålade med Lars och Chrill på morgonen och vi insåg efter ett tag att vi inte hade någon keramik. Så vi uppdaterade oss lite om världen, jag läste för första gången ekonomidelen i DN. Det fanns nån artikel om GTA som var skummvärd, men annars var det mest siffror och reklam. Den får 1 av 5 mazariner!

Så hann vi se Shining innan lunch, jag tycker! Jag gillar! Alltså jag vill ha the shining, denna telepatiska och clairvojanta förmåga. To bad To sad. Sen åkt vi till systemet med benjamins bil. Och köpte massor med det senaste i fränsta: Gösser, nån ganska billig tysk öl som smakar bra, ingen eftersmak men schysst smak. En religon för en annan.

Idag var det soligt och temat har hädanefter varit festival. Jag har dock varit nykter hela tiden, fylla är överskattat, vid ytterst udda situationer kan det vara positivt. Jag ger det 2 av 5 mazariner!

Efter en Rock on ice så övertalades Chrill och Lars på en lång motionsrunda, så jag är lite av en predikant eller frälsare. Operationen får 4 av 5 mazariner!
Observera att detta är väldigt bra för det är i princip omöjligt att få 5 mazariner. Jag vet inte varför, kutymen är sådan.

Planen var att ge en detaljerad beskrivning av hela dagen. men jag pallar inte, texten är redan för lång. Trots allt, det är inne med kort kort.

Det är kort kort som är inne!

Snart ska ålstingarna på klassresa. Det ber hän till Östersund, med ett Bodaborg besök. Själv ska jag inleda min kriminella bana där med att spraya grafiti. Jag har iochförsig snott ett sudd i konstnärsshoppen för några veckor sen. Men det här kommer nog innebära en ännu större puls. Elektromagnetiskpuls kanske... or not.

Kära dagbok. Idag är det onsdag eller wednesday som det heter på engelska.
Nu är det raku i veckan, eller Racoon som det heter på engelska. Vinden har blåst och jag har frusit. Men det kommer bli lite intressanta skålar. Känns dock som det inte är den konstnärliga processen som är viktig utan mera själva slutprodukten. Vi producerar, inte kreativiterar.
Kära dagbok igår trodde jag att jag var kär, det pirrade lite lätt i magen och så kände jag mig lite glad. Men jag visste inte riktigt i vem. Eller varför för den delen. Jag menar ibland kan det ju leda till mer lidande en glädje. Lite förvirrad tog jag en kopp varmchoklad och gick och la mig, Tillslut somnade jag, länge uppehållen av konversationer som spelades upp i min hjärna. Ibland kunde samma sak repetera sig fyra gånger och jag slingrade mig i ånger över dåtiden.
När jag vaknade så var jag sådär apatisk som jag ibland är på trötta morgnar. Jag insåg att pirrandet hade slutat i magen. Det var väl bara var en fluga då eller fluke som det heter på engelska.

Innan tävlingen hade jag tyckt det var okej att komma 2 men nu känns det bara kasst. Sista matchen avgjordes allt när vi mötte vinnarna. Vi fick in 18 Segerpoäng och behövde 22. Då börjas det tänkas på de ställen som jag kunde gjort annorlunda val. Och det grämer mig, det grämer mig djupt. Men sådant är livet för en del, och det är bara att lära leva med de ärren. Jag tror inte på att tiden läker sår, den bara får oss att acceptera våra misstag, men det finns alltid kvar.


Intressant är att de tre favoriterna inte kom etta eller tvåa. Och två av dem kom långt ner.

Nu är det tillbaks till Keramik, Usch! I veckan har vi teckning, och tiderna i Fränsta är behagliga, våran har kommit och Ålstingarna chillar i solen och spelar hacky sack.

så länge

Igår hade äventyrsdanne aka svampdanne planerat in ett äventyr för Ålsta. Vi fick gå på glödande kol. Det var en upplevelse, när jag satt framför kolen så ökade pulsen och hjärnan började tänka konstigt, Snabbt och grötiga tankar. Plötsligt var det över och det pirrade lite under fötterna. Vi åkte även lite kajak och avslutade dagen med bastu. Lite kallt i vattnet, men annars en fin utflykt.

Kom ihåg att gå på våran Verrnissage lördagen den 19 på Sundsvalls Kmag.

Något som kan irritera än är att göra fel val här i livet. Jag gör det konstant.
Den naggande känslan finns nu kvar där, även fast den säkert kommer blekna inom några dar. Hade jag köpt scweizernöt istället hade jag varit miljardär nu. To bad, bara och trask vidare.

Right, Ta det lugnt, jag har varken bestämt mig för att begå självmord eller låta mitt hår växa ut igen.

Det handlar om något så urbota tråkigt som bridge:) Vi förlorade Lagturneringen, dvs kom tvåa. Jag gjorde tre felbeslut under kvällen, och det nesliga är att vi spelade oavgjort. och kom därmed på delad första plats med ett annat lag. De vann på tiebreakerssäkert 0,1 procent högre kvot. En mindre tabbe and we would have been victorius. Men det får jag helt enkelt komma ihåg till nästa gång, gör inte fel:) Eller mer, minimera förlusterna.


Om två veckor ska jag spela Junior SM i Lag och då tänkte jag vinna faktiskt. tvåa är helt okej också. Men vi har bra samspelta spelare i laget, så chansen finns.

En vecka av modellmålning har passerat, och jag känner en viss apati växlad med glimtar av eufori eller kreativitet. Det jag skulle vilja göra är sitta på en klubb med kostym. Dricka whiskey och spela robba (bridge med insatser). Men tyvärr är de tiderna över, finns inte ens några som kan spela bridge på skolan. Konstnären bengt Wennberg har klankat ner på våra bristfälliga konstkunskaper, "Picasso som ni nog vet vem det är, Inte det! Ja, han var en Tysk renässansmålare som målade medeltida motiv." Et cetera. Men det var lugnt egentligen, för han var aldrig nedåtlåtande. Vi vet ju i alla i fall vem Arne Jones är. Jag har stenkoll på honom, vi har ju trots allt haft konsthistoria i ett halvår. Om det är någon som mot förmodan inte vet vem det är så är han en av eliten i konstvärlden. Han har gjort bland andat en skulptur där metallbitar slingrar sig uppåt. Anyhow, Wtdif! Jag har ingen aning. Det gamla vanliga antagligen. Film. Ateljen. Snacka skit. Vin. Inte spela robba. Snart börjar det närma sig en utflykt till Ica, ica. Iiiiiiiiica. Mat och sömn är överskattat, stöd forskningen. Våga säg nej till beroendet. Snart kommer botemedlet. Jag lovar, för jag är mätt på att vara hungrig och trött på att vara trött.

Nåväl, nu har det gått en stund sen jag kom tillbaks från Örebro, på rikslägret barrikaderade jag mej inuti hotellet och spelade bridge till klockan sex på morgonen. Med sovmorgon en dag då det var en inplanerad rutt till äventyrsbadet. Jag är inte nöjd med alla mina bridgeinsatser på lägret, men det är jag sällan. Jag kom dock tvåa sammanlagt, vilket jag tycker är bra.

Här hemma har jag varit väldigt upptagen med att göra ingenting, vilket är anledning till att jag inte skrivit. Bejakat mina starkaste drifter lathet och socialt umgänge. Snart är det tillbaks till Ålsta, ska bli trevligt att hänga i ateljen med folket, antagligen är datorsalens era slut då internet säkert är tillbaka och BJ likaså. Eller förresten internet kommer nog aldrig fixa sig, det är nog inte menat så.

Annars är det en hel del ångest över sommarjobb.
Det är väl så med ångesten, den kommer alltid tillbaks med jämna mellanrum.
Och den bara växer, trots att jag försöker ignorera källan till den.
Kanske just därför, men det är den strategi jag brukar använda.

Är det nån som vill lära ut sedelförfalskning?

Nåväl, jag håller mina ord, annars blir samvetet alltför tungt.

Meningen med livet är...Sju (7).

Jag vet dock inte exakt vad som menas med det, men det var något som jag hört står i en bok.
Och böcker är bra. Nog om detta, jag har viktigare saker att förtälja, Rikslägret är i faggorna, Örebro hägrar med sin bro.

Jag tänkte kicka ass och vinna alla tävlingar, men mest tänkte jag ha roligt. Kanske kommer det någon turneringsrapport. Sen ska jag träffa 2 hemliga kompisar, ser jag fram emot. Men jag säger inget mer, de är ytterst hemliga.

Klockan är inte längre 1540, faktum är att tiden aldrig varit det. För tiden går inte att dela upp i beståndsdelar, isåfall skulle ju tiden hela tiden stå stilla. Ungefär som en film utan filmspelare. Om jag har fel, undrar isåfall hur många bilder per sekund som jorden uppdateras i. Jag tror tusen!

Örebro, nästa hållplats.