Magnusmelin

Innan tävlingen hade jag tyckt det var okej att komma 2 men nu känns det bara kasst. Sista matchen avgjordes allt när vi mötte vinnarna. Vi fick in 18 Segerpoäng och behövde 22. Då börjas det tänkas på de ställen som jag kunde gjort annorlunda val. Och det grämer mig, det grämer mig djupt. Men sådant är livet för en del, och det är bara att lära leva med de ärren. Jag tror inte på att tiden läker sår, den bara får oss att acceptera våra misstag, men det finns alltid kvar.


Intressant är att de tre favoriterna inte kom etta eller tvåa. Och två av dem kom långt ner.

Nu är det tillbaks till Keramik, Usch! I veckan har vi teckning, och tiderna i Fränsta är behagliga, våran har kommit och Ålstingarna chillar i solen och spelar hacky sack.

så länge

Igår hade äventyrsdanne aka svampdanne planerat in ett äventyr för Ålsta. Vi fick gå på glödande kol. Det var en upplevelse, när jag satt framför kolen så ökade pulsen och hjärnan började tänka konstigt, Snabbt och grötiga tankar. Plötsligt var det över och det pirrade lite under fötterna. Vi åkte även lite kajak och avslutade dagen med bastu. Lite kallt i vattnet, men annars en fin utflykt.

Kom ihåg att gå på våran Verrnissage lördagen den 19 på Sundsvalls Kmag.

Något som kan irritera än är att göra fel val här i livet. Jag gör det konstant.
Den naggande känslan finns nu kvar där, även fast den säkert kommer blekna inom några dar. Hade jag köpt scweizernöt istället hade jag varit miljardär nu. To bad, bara och trask vidare.

Right, Ta det lugnt, jag har varken bestämt mig för att begå självmord eller låta mitt hår växa ut igen.

Det handlar om något så urbota tråkigt som bridge:) Vi förlorade Lagturneringen, dvs kom tvåa. Jag gjorde tre felbeslut under kvällen, och det nesliga är att vi spelade oavgjort. och kom därmed på delad första plats med ett annat lag. De vann på tiebreakerssäkert 0,1 procent högre kvot. En mindre tabbe and we would have been victorius. Men det får jag helt enkelt komma ihåg till nästa gång, gör inte fel:) Eller mer, minimera förlusterna.


Om två veckor ska jag spela Junior SM i Lag och då tänkte jag vinna faktiskt. tvåa är helt okej också. Men vi har bra samspelta spelare i laget, så chansen finns.

En vecka av modellmålning har passerat, och jag känner en viss apati växlad med glimtar av eufori eller kreativitet. Det jag skulle vilja göra är sitta på en klubb med kostym. Dricka whiskey och spela robba (bridge med insatser). Men tyvärr är de tiderna över, finns inte ens några som kan spela bridge på skolan. Konstnären bengt Wennberg har klankat ner på våra bristfälliga konstkunskaper, "Picasso som ni nog vet vem det är, Inte det! Ja, han var en Tysk renässansmålare som målade medeltida motiv." Et cetera. Men det var lugnt egentligen, för han var aldrig nedåtlåtande. Vi vet ju i alla i fall vem Arne Jones är. Jag har stenkoll på honom, vi har ju trots allt haft konsthistoria i ett halvår. Om det är någon som mot förmodan inte vet vem det är så är han en av eliten i konstvärlden. Han har gjort bland andat en skulptur där metallbitar slingrar sig uppåt. Anyhow, Wtdif! Jag har ingen aning. Det gamla vanliga antagligen. Film. Ateljen. Snacka skit. Vin. Inte spela robba. Snart börjar det närma sig en utflykt till Ica, ica. Iiiiiiiiica. Mat och sömn är överskattat, stöd forskningen. Våga säg nej till beroendet. Snart kommer botemedlet. Jag lovar, för jag är mätt på att vara hungrig och trött på att vara trött.