T minus 61 hours!

I helgen insåg jag att det var slut. Finito.
Bland dimmorna, flyter ibland upp minnen från tider före Ålsta. Det är avlägset. Men som alltid, jag anpassar mig.

Jag kommer sakna människorna. sättet att umgås med alla, och jag kommer att förgrömma mig över en del mystiska människor som jag inte lärt känna. Möjligheter förevigt försvunna. Idag var jag själv i säkert 4 timmar, såg människor but no talking. Jag Klistrade ihop mitt keramikbord och lassade lite lådor.

Och då kände jag en tristess, och ett sug. Ensamhet. Inga människor! Var är alla? Var gör han nu, var gör dom nu?

Imorgon blir det bugg och Foxtrot i Ateljen. Ska bli roligt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0